.

En bra början denna gången tänkte jag. Jag skriver inte lika mycket när jag mår bra, eller ja, bra och bra kan jag väl inte säga men någorlunda, lite bättre kan jag nog säga. Jag är inte riktigt säker om jag menar det eftersom jag är så velig och så osäker men, det känns som om man skulle vara på nån liten väg mot det lite bättre.

Skolan är väl det jobbigaste. Det som får ta mest stryk just nu. Jag behöver verkligen sömntabletter och antidepressiva. Det känns som om det skulle hjälpa lite i alla fall. Sömntabletterna så att jag ska somna innan klockan hinner bli 3 på morgonen och så att jag ska kunna sova gott, bra och vakna på morgonen utan att snooza i en till två timmar, och verkligen gå upp, och komma iväg till skolan i tid. Det är verkligen en dröm för mig, att en vecka, en hel skolvecka komma i tid, varje dag. Då skulle jag verkligen vara så stolt över mig själv att jag skulle nog arrangera fest åt mig, fira det. Så illa är det.
Nu ska jag berätta för er hur illa det är. Jag har IG och streck i ALLA ämnen. Jag ligger riktigt illa till. Jag vill verkligen fixa det. Jag vill så mycket, men jag gör fan aldrig något åt saken. Jag har uppgifterna, alla skoluppgifter brevid mig hela tiden, i hyllan brevid mig. Jag ser dom där varje dag och jag får ångest och det gör det ännu svårare ens försöka mig på en uppgift eller två. Jag får ångest och vill inte. Jag får ångest och klarar inte av det. Nu är det illa. Riktigt illa.