.

Jag kommer ihåg hur mycket jag grät, hur ledsen jag var när jag visste att det skulle hända. Räknade ner dagarna för att säga adjö. Hela mitt liv rasade, det kan jag inte förneka men en stor tyngd från axlarna försvan. Jag kände mig lätt och plötsligt så glad. Något som en stor börda att bära var borta och jag mådde bra. I'm fine, äntligen tänkte jag. Jag tackar för det. Men nu plötsligt får jag en klump i magen och känner, vad har jag gjort? Vad slängde jag bort, vart det en del av mitt liv jag slängde. Nej. Jag är självständig.

Men plötsligt så kommer den rösten igen.
Varför viskar du i mitt öra: du är ensam. ..Oh, im so alone.

Nu leker någon med min hjärna. Elaka lekar. Hemska lekar. Om kärlek, om omfamning.
Känslor kommer fram. Känslor man vill bli av med. Känslor som man mår mycket bättre av utan.

Vill du gömma dig med mig, under täcket. Hålla om mig och säga att allt blir bra?
För det kommer väl bli bra igen, eller hur? Lova mig. Blunda och sov med mig.

Jag har så mycket jag vill säga. Så mycket känslor. En flicka i min ålder, hur ska hon må? Ska hon må som jag gör? Är det helt normalt? Jag känner mig inte normal. Kan jag var inte få spy ut mina känslor, dom tar för stor plats inom mig.



You and me
We used to be together
Everyday together always
I really feel
That I'm losing my best friend
I can't believe
This could be the end
It looks as though you're letting go
And if it's real
Well I don't want to know
Don't speak
I know just what you're saying
So please stop explaining
Don't tell me cause it hurts